DALATÅGET

Nu är det min tur att berätta om tåg! För jag åkte tåg idag... Tåg mellan Stockholm och Uppsala. Fast det var inte pendeln för jag hade fått ett fint tåg. Ett mycket fint tåg. Jag fick åka med Dalatåget! Det är fint. Mycket fint.

Jag flyttade från mitt kära Dalarna till Uppsala här förra månaden för att börja plugga, och även fast man känner en del Uppsalafolk så är det ändå inte samma känsla som med de man känner hemma i Dalarna. För där känner man ju igen alla! Jag har ju växt upp där, så det är ju inte så märkvärdigt. Men precis den där dalakänslan, "jag känner er"-känslan, finns på Dalatåget. Det är därför det är så fint.

Träffade på några gamla polare och kände mig som hemma i den där åkande farkosten. Tåget kändes ovanligt trångt och eftersom jag bara skulle till Uppsala fick jag ingen platsbiljett. Jag lyckades norpa mig en fin plats ändå och allt var frid och fröjd. Sen hände det. Vi ankom till Arlanda.

Även fast dalmasar och kullor verkar ganska gammeldags och isolerade är de faktiskt ute och reser en hel del. Speciellt nu tydligen. För när arlandafolket klev på blev det svårt att andas i vagnen. Det var så mycket folk så att luften nästan tog slut. Masar och kullor trängde sig i gångarna då alla inte fick plats att stå mellan vagnarna. Eftersom jag då blev av med min norpade plats fick jag bege mig ut på vandring. Jag gick från vagn till vagn och det blev bara värre och värre! Jag skojar inte!

Det var svettigt. Det var kvavt. Det var trångt. Plötsligt var det inte alls så kul att känna igen folk. Och den enda frågan jag ställde mig själv var "varför?". Varför var det så himla trångt? Hur kunde det komma sig att alla hade förköpta biljetter, men hälften av alla fick sitta? Hur kan det vara så att ibland när man bokar tåg finns inga biljetter kvar, men att det fanns biljetter kvar till detta proppfulla, smockade tåg så sent som en halvtimme innan avgång då jag köpte min biljett?

Och sen kom jag på. Dalatåget kanske inte är så bra ändå? Jag får nästan alltid trängas på Dalatåget, men när jag åker det andra tåget är det alltid halvtomt. Jag kan bara tänka på Statens Järnvägar. Hur tänker de? Medan vissa superlånga tåg alltid går halvtomma, går det relativt korta Dalatåget alltid överfullt. Det känns som SJ inte alls anpassar tågen efter den marknad som faktiskt finns.

Ja du Lina, som havererat på tåg här innan. Jag tycker också illa om dem.